Summa sidvisningar

Alla föreningars förebild;GAIS

Alla föreningars förebild;GAIS

tisdag 13 september 2011

Gårdakvarnar och skit

Igår körde man så till regnhölet där Ellos hör hemma med C dy i bilen och väl framme väntade en god middag hos mamma innan vi drog ner till matchen som Ellos tydligen hade vunnit redan innan den spelades om man ska tro vad tidningarna skrev. Regnet kom från ovan, öst, väst och syd och det var bara att sätta sig under tak, men ändå bli blöt. Matchinledningen blev ehh jobbig. Hemmalaget öste på men Sillen i målet storspelade och i slutet av första skapade de grönsvarta atleterna en del chanser men visst var man nöjd med 0-0. I början av andra halvlek tar så Ayrana och magiske Wanderson tag i sakerna och 0-1 kommer så skönt. Att resa sig och skrika "Jaaaa" mitt bland fiender är en go känsla. 0-2 kommer några minuter senare ungefär på samma sätt och gaisarna firar alldeles framför undertecknad som hinner knäppa av några kort. När 0-3 kommer är det samma visa och nga hemmasupporters börjar gå hem. Visst får hemmalaget ett tröstmål på slutet men med Gaismått mätt var det ändå ganska lugnt på slutet. Att man var blöt överallt spelade ingen roll en kväll som denna när Gais inte bara var bäst i stan (det har vi ju varit länge nu) men även bäst i väst. Hemresan blev ngt uppsluppen när två medelålders män i sina bästa år njöt att vara on the loose en måndagnatt med vetskapen om att GAIS även nästa säsong nu definitivt spelar i allsvenskan...
/henrik

lördag 10 september 2011

Childhoods end?

Sitter och väntar på ytterligare en basket match & försöker få rätsida med mitt liv. X har en kompis hemma och det är ju gott, de stojar och har sig men det känns som om jag är på jobbet i min egna lägenhet. Jobb ja, har redan glömt sommarlovet och är väl snart närmare höstlovet än det förra. Time wait´s for no one. För första gången sedan The Club inte förlängde kontraktet med mig, men sedan anställde mig igen i november, är jag inte i det skedet att fixa träningsmatcher och spela dom nu. Känns rätt skönt faktiskt. Såg att Marabou körde över de gröna rejält i deras första träningsmatch, tja säger ju ingenting. Mer än att det börjar närma sig säsongsstart. Hoppas kunna se I lite mera denna säsongen än förra. Fruktansvärd tragedi i Ryssland btw. Men helt plötsligt poppar det upp folk överallt som sörjer den svenske mannen som omkom. Har oerhört svårt för sånt lismande. Det är min själ plast empati så det skriker. Vill du göra nån skillnad eller sova med gott samvete så gå med Amnesty eller Greenpeace. Stöd Rädda Barnen, Läkare utan gränser eller liknande. Men att trycka på en "gillaknapp" på ansiktsboken är ju så mycket enklare & kräver absolut ingenting. I morgon minns vi de chilenare som fick sätta livet till 1972 i en kupp mot demokratin. Vi minns också det som hände i Usa för tio år sedan & vi försöker leva som vi lär och gör mer än trycker på ett tangentbord.
/henrik

torsdag 8 september 2011

I kiss the night

Nr 1051 är tydligen det här. Var det slutar vet ingen, minst av allt undertecknad. Kör så länge det är kul & ger mig något, för som jag skrivit flera ggr innan så skriver jag främst för mig själv. Sen om jag kan roa och oroa några andra så är det fine with me. Nu är man annars verkligen inne i skollunket och trampar ibland vatten känns det som. Tekniken är inte alltid med och som en jag kände sa, det ska bara fungera men då får flexibiliteten komma fram istället. Barnen är som vanligt dvs barn som börjar bli ungdomar och man får vara med. Ibland tänker jag att det är en ynnest och ibland tänker jag "ta mig härifrån för h-te". That´s work folks. Basket EM rullar vidare ikväll, men då jag själv ska snöra på mig skorna så missar jag den sena matchen. Men det kommer ju fler matcher och slutspelet närmar sig. Snart också time för Uriah Heep och några veckor senare Otis Gibbs. Konserthösten börjar lovande.
/henrik

tisdag 6 september 2011

Shine, son

Igår natt vaknade X och hade ont. Riktigt ont. Han växer så det knakar den lille och växtvärken hade väckt honom. Lite kram och omhändertagande mitt i natten och sen somnade han igen bredvid mig och den där känslan är härlig. Att vara behövd. Mycket tvtittande annars nu med basket EM i full gång. Vilka som ska slå Spanien har jag svårt att se, första halvlek mot Litauen var farligt nära perfekt. Högtidsstunder är det i alla fall för undertecknad. Ska åka till Borås på måndag, middag hos moderskeppet tillsammans med C dy och sen ska vi förhoppningsvis se GAIS förstöra Ellos eventuella drömmar om guld. Börjar få lite abstinens nu, var länge sedan jag såg de grönsvarta atleterna vinna. EM kval i fotboll är inte lika kul som dito basket. Inte på långa vägar.
/henrik

söndag 4 september 2011

Uprising

Igår blev det en mycket märklig dag. Det började när jag åkte till Frölunda Torg för att hämta mina Uriah Heep biljetter. I rulltrappan fick jag syn på någon som jag kände igen och genast satte datorn i huvudet igång. Någon förälder till alla elever eller spelare jag haft? Tittade till igen och då slog han undan blicken och då slog det mig att det var ju de onämbaras tränare himself. Hela hans kroppsspråk talade att "skäll inte på mig" & jag tyckte lite synd om honom. Efter ett nedslag hos pappa hamnade jag sedan hos C dy och det blev lite tittande på basket innan det blev kvarterspuben. Då kom en fd spelare i de onämbaras lag och satte sig bredvid oss och han ville leka frågesport vilket C dy och jag dominerade i. Oviktigt vetande är vi bra på, var OS har varit och fotbollsvärldsmästare genom åren var det bl.a som vi dominerade i. Spelarens sidekick var en sorglig typ som började tjöta om 1982 och om vi visste vem hans kompis var. Sen hamnade han i kölvattnet när frågesporten och diskussionerna tog vid. Well, jag lämnade sällskapet och tog mig hem och fick sent sent göra en utryckning för att hjälpa en utelåst kompis framåt småtimmarna. Och idag är det kortbyxor som gäller igen tydligen. Strange days we are livin in indeed.
/henrik

lördag 3 september 2011

Chans

Jaha. En fd blåvit spelare, säkert från Lindome med syntfrisyr a la 80-talet var väl inte den vassaste kniven i lådan i gårdagens match om man skriver. Satt med C dy och kollade en märklig match som det aldrig blev någon ordning på. Vi skulle valt Litauen-Turkiet i BasketEM istället med va fan vet man egentligen? Svaret är att man aldrig vet något, speciellt inte om människor. Det är något jag lärt mig som coach, lärare, förälder, gift, singel. Nu tror jag inte att syntnisse igår spelade dåligt med flit, tror inte heller att eleverna har något ont i sig alls i den ålder jag undervisar i eller att mina päron är gnälligare än andras. Och mitt privata ska jag inte ens nämna, haha. Det är ups and downs i ens liv, i idrottslags prestationer, i jobbet och allt annat. Det som är det viktiga är vad man gör efteråt. Om man som lag tränar och förbereder sig än bättre, det samma i jobbet och om man som individ sätter händerna i fickan, drar upp ärmarna, går med huvudet högt i höststormen och ser framåt. Man får aldrig sluta vara nyfiken.
/henrik

torsdag 1 september 2011

Attero dominatus

Det är september & enligt almanackan är det då höst, fast idag är det en fin dag och jag hoppas kunna dricka lite kaffe på balkongen mellan basketmatcherna ikväll. BasketEM startade igår och Litauen vann till slut en kul match mot Storbritannien och det var skönt att tänka på något annat och bara låta sig underhållas och slippa tänka så förbannat ett tag. För att vara något högtravande för en gångs skull så är jag blasé på en del nu och framför allt att vi som Roger Waters så riktigt sjunger ska "amuses to death". Allt går eller ska gå så förbannat fort, någon reflektion eller eftertanke hinns inte med för då kanske man missar det nya som är på gång. Man ska ha kickar, det ska tas beslut med känslor och magen medan det mer eftertänksamma förnuftet får stå tillbaka för det har man inte tid med. Det är bara att starta om, logga in, trycka på on knappen, move on, säga att "man tar det med sig" men någon lärdom görs inte och man faller i samma grop om och om igen. Men som Lundell sjunger, "man är sina val och handlingar" & det har han ju rätt i. Jag försöker leva som jag lär men ibland känns det som man bara dunkar pannan blodig. Well, jag behöver väl nån kick jag med antar jag men kickar är sånt som snabbt går över och då letar man nästa. Att vara beroende är farligt, man riskerar allt och ofta fegar man ut och sen är det no return. Slut på högtravandet, nu är det basket snart igen och vädret är som skrivet fint och inte minst så är Wanderson kvar i Gais. Och jag påminns än en gång hur bra biw är som ventil. För mig.
/henrik