Ge fan i mig

Hade ingen större lust att blogga igår. Har haft nått som tagit mycket energi, lust och kraft ifrån mig. Har nämlingen inte följt en av alla dessa idiotiska administrativa regler som följer när man är basketledare. Vi blir av med två poäng, trots att det i tävlingsbestämmelserna står att "spelaren är ej okvalificerad om hon har licens i aktuell förening." Slut citat och slut på meningen. En punkt betyder att en mening är avslutad. En mening är när en klar tanke eller händelse redovisas, vilket mitt citat gör. Men när man läser vidare i bestämmelserna är spelaren samtidigt inte kvalificerad. Så hur ska det vara? Självklart fäller hellre basket och bötfäller, än fotboll, som tex i Wandersonfallet, friar. Jag vet också att tex hockeyn inte har samma regler och min kollega bara skrattar när jag beskriver våra bestämmelser. Nå, en överklagan är på gång. Man kan nämligen i min bok inte vara "ej okvalificerad" och "ej kvalificerad" på samma gång. Om detta har jag tjabblat i två veckors tid. (Kan tillägga att en annan förening la sig i detta innan beslut var taget. Hur visste dom det och har man ingen som helst skam i kroppen?) och sen får jag reda på att våra senaste motståndare var "nöjda med allt, men anser att Högsbos coach skulle haft en teknisk". Jag blir så trött. Inte arg eller förbannad, bara så inihelvete trött. Vad håller man på med och varför? Vad är det här för nivå? Vad driver basketfolk i det här distriktet för frågor egentligen? Hur många tår har jag trampat på? Vad ska jag ändra på? "You are what you is", som salige Frank Zappa sa och det är jag, men jag börjar tröttna rejält på denna sandlådenivå. Men senare igår kväll kom jag på varför jag kommer fortsätta coacha. Har en close friend, som inte vill syssla med basket för tillfället, men han gör det utan egen vinning för en annan väns skull. Det är stort. Efter the girls träning körde jag extra med en spelare som vill bli bättre och hon kan bli bra. Då slog det mig också varför jag håller på. För att utveckla spelare i basket och förhoppningsvis lära dom mer än bara basket. Det gäller att filtrera allt annat som tar ens energi bara, men det är inte alltid så lätt i denna stan. Som Jönsson i legendariska punkbandet Attentat sjöng på deras debutsingel, Ge fan i mig(och jag ber om ursäkt för ordvalen. Försök sjunga detta;) ):"Varför ska alla va så jävliga mot mig? Chefen, föräldrarna, vakten, fröken å kärringar. Alla ska lägga sig i, jag får inte vara fri, men nu säger jag förfanihelvetesjävlaranamma". Hahaha. Punkpoesi indeed.
/henrik