Såg herrlandslaget utklassa Azerbadjan (ja hur det stavas vette fåglarna) med 128-61 igår. Sverige såg ungt, lovande, aggressivt och kul ut men motståndarna var verkligen inget bra alls, så svårt att bedöma egentligen. Nu har dom i alla fall gjort vad de kunnat och man får hoppas på en bra seedning nu inför EM 2013. Det känns som do or die. Ska svensk basket nånsin slå i gemene man så är det herrlandslaget det handlar om oavsett hur bra våra ungdomslag eller damlandslag är. Men man får väl en chock snart när man kollar in EM i Litauen och ser att vi fortfarande har en bit att vandra. Träning för undertecknad ikväll och styrelsemöte nästa vecka. Det börjar närma sig säsongsstart. D kom hem igår och det var första gången på drygt 9 månader som jag såg henne och jo, tanken är nog att hon ska spela om fötter och allt annat håller. Och Gais struntar nog i att förstärka tror jag och det är klokt. Håll i stålarna och sitt ner i båten, i år åker vi inte ur. Heller. Snart första veckan med eleverna gjord och tur det, jag blir tröttare och tröttare känner jag och på lördag är det X och jag som ska göra Liseberg. Gammal man gör så gott han kan typ.
/henrik
torsdag 25 augusti 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar