Back in the highlife again

Hemma igen efter sex dagar i Karlstad, sju träningspass, mycket basketsnack och skitsnack, möcke regn, kallt ledarrum, go föda, bra norrmän, oerhört tjötig amerikansk headcoach och en del annat. Körde upp i ösregn på måndagen och efter lite coachmöte kl 23.00 på kvällen (!) väntade träning med grupp "P2" på tisdagen. Ett gäng med ett par riktigt duktiga killar från Askers p93. Min hjälpcoach från Järva f95 frågade mig ganska direkt om coachen för the clubs dito. Jag visste inte vad jag skulle säga eller förklara hans två tekniska i en final. It´s a small world. Jag hade inte hållt i en träning på nästan fyra månader och man "tappar sina drills" lite, men samtidigt är det som att cykla. Kul grupp att träna, mycket intensitet och känslan var att, fan det är här jag hör hemma. På golvet i en hall. Ledarrummet var annars en historia för sig. Svinkallt, coach I från Järva pumpade upp en luftmadrass som jag genast döpte till en hoppborg, bara rutchkanan saknades, coach R somnade natt efter natt framför datan, coach F från Örebro var tillsammans med undertecknad den ende som hade en bok att läsa istället för små tekniska underverk som de andra. Jag hade med mig I och lagkompis R från f97 och de skötte sig så förbannat bra. Läger är inte så lätt alltid, en deltagare åkte hem efter tjugo minuter, men i och r fixade mat, sömn och tränade som små blå. Som pappa vart jag stolt och jag behövde bara lägga dom och sova på den andra dagen då de inte såg så pigga ut efter första natten. Headcoach på lägret var en viss Vaughn från Louisiana och maken till svada har jag aldrig varit med om (och då har jag ändå varit med en del), hans clinic tog slut halv ett på natten, efter han hade sagt sin "sista sak" typ fem gånger. Inriktningen på lägret var basketskottet och det kunde han, fick ytterligare några detaljer att tänka på där. En morgon körde vi med alla ungarna samtidigt i en hall, det gick det med. Karlstads damlag spelade en kväll och jag och coach F satt och diskuterade hur damettan blir i år. Ganska snabbt kom vi fram till att Äjos och Arvika blir topplag, sen namndroppade vi och efter ett tag sa han; men va fan det måste ju bli fler än två lag på övre halvan, Henrik. Det vette fan. Och så enades vi om att det var bättre förr. Nästsista dagen fick jag reda på att i hamnade i allstar. Tillsammans med nästan bara Järvatjejer och yngst (och blekast) av alla. Gissa vem som gjorde matchens första poäng? Och i sann GAISanda stod the father och skrek "blås av!". Pojkmatchen fick förstärkning av JJ från ett ligalag och nån fomme som testade golvets funktion genom att studsa bollen miljoner gånger. Fick annars frågan "vad sysslar the club med?", ett antal gånger under veckan och tja, faktum är att jag själv tänkte ganska lite på det och istället kändes det lite gott att vara free agent för första gången sedan 1982. Nu ska jag börja jobba och komma in i normla gänger igen sen får vi se hur hösten blir. Tack för trevligt sällskap (jag hade kul i alla fall) under veckan: Jean (som han döptes till pga av ett missförstånd) Asp, Hans, Andreas ett och två, Söderholm, Isse, Brasse, Richard ett och två, Rickard (populärt coachnamn) , Jennifer och alla andra. "If I had your jumpshot, i would kill myself" (Coach Vaughn)
/henrik