Dingla i galgen

Han var flickornas favorit minns jag. Det där lägret uppe i Stenungsund -90. Jag, Big G och Odyssevs, Janne Dansk och Peder från Stockholm höll i det mesta. Planering, träningar och annat som hör basketläger till. Han höll oftast till i tjejernas rum och jag minns att Big G sa till mig att "det blir inte hon glad över", när jag la in en bild på honom halvnäck med en tjej hängande över sig i dåtidens biw, som var en tidning och således i fysiskt format. Vet inte hur det gick med det. Då var han en i mängden som jag körde med och allvarligt så minns jag honom knappt som spelare. Mycket riktigt så gick han senare över till att dömma istället, det varade inte så länge, tror att good old Andreas i p77 skällde bort det lilla självförtroende han hade som domare, Minns att Andreas inte tyckte han var bra, men i hans försvar kan jag säga att Andreas sågade allt som var klädd i grått. Så han började coacha istället, laget var inte good, bara old p79 och det var "highlife" i old Selga. Speciellt när de mötte the screaming Nihléns i p80. Det var inte basket, det var krig och utplåning som gällde. Och det var andra grejer runt omkring titt som tätt, minns att Big G och jag undrade i bland, det var nått med stulna bingolotter kvarglömda i en bil som vi vart något tveksamma till men jag gillade den kaxige fan och han vart min ass coach för herrlaget och p77. Visst, Andreas tittade surt ett par gånger men det vart lugnt till slut. Vi fick upp The Club från tvåan det året och efter kvalvinsten nere i Bonkeryd åkte vi in i duschen efteråt med kläderna på. Undertecknad, van vid segrar (hrmph) hade extrakläder med, men det hade inte han. Det var en våt bussresa hem det. Minns att vi var med i både Scania Cup och good old Spring Cup under våren. Varenda dörr i Sandagymnasiet ryckte han åt fel håll, tills vi beslöt att det skulle vara lättare om jag gick först och tog stöten. Och I guess its still so...Sen skulle det prövas egna vingar i good old Angered och han fick upp det laget till ettan och vi coachade faktiskt emot varandra i JSM. Hur det gick minns jag inte. Året efter kunde man läsa att han var sportchef i Angered. Sportchef i en klubb bestående av ett herrlag, inget kansli, inga ungdomslag och med två stycken personer i styrelsen. Jag vart där strax efter så jag vet, det fanns fan inget att vara sportchef över för fan. Sen pockade jobb på uppmärksamheten och han försvann några år, Big G och jag undrade vart han tagit vägen och konstaterade att det som vanligt var lite småmystiskt. Sen kom han tillbaka till stan, kanske inte flickornas favorit längre men vi morsade i hallen när han skulle träna med de andra liken efter att jag hade haft en träning med good old f89. Sen gick det fort och vips hade han fixat ett ligalag i stan och han var inte sportchef längre utan mr chairman himself och jag undrade va han som bar lagets medicinväska hade tagit vägen. Sen vart han även chairman för The Club och är så än.
Fick ett mail av honom igårkväll efter mitt numera borttagna "Ace of spades" inlägg. Han var inte glad om man säger, själv var jag ff halvt rabiat och när saker skrivs i affekt och läses som fan läser bibeln blir det inte bra. Vi tog "diskussionen" per mail istället och jag beslöt att radera bort inlägget och skriva "Always look on the bright side of life" istället. Givetvis hörde sidekicken av sig men som jag svarade honom "mitt bloggande har ingen ambition att göra de jag ff kallar mina vänner och har respekt för och som respekterar mig, ledsna". Om nån fan nu misstolkar denna text, Daniel, så är den fan dum i hövvet och det finns inget jag kan göra.
/henrik