My fathers son

"My old man I don´t understand, and neither does my ma, sometimes I look at him and smile cause i´m my fathers son" (Michael Mc Dermott). Kom och tänka på dessa rader när jag läste om tf minnesfond på klubbens hemsida. Vad är det med fäder och söner egentligen? I mitt fall lever jag och min i fullständigt olika världar och har nog alltid gjort. Är det att man som son bara skall bryta upp eller? Läst mkt om alla dessa artister, inte minst ul som har eller hade ett komplicerat förhållande med sina fäder. Jag undrar hur x och jag kommer att komma överens han har redan nu sin mammas vilja och envishet men jag ser min glimt i hans ögon ibland, speciellt när han gör ngt han inte får eller ska. Som att sätta på datorn själv tex trots våra lösenord. Han är på teater nu medan i är på camp. Fattigmans sportlov? Fast det är klart att om ens barn blir intresserade av det man själv är intresserad av så blir det så mycket lättare, men jag har aldrig varit intresserad av allt som är lätt. Det är ju inte för inte som man är Gaisare och basketnörd i denna stad. Som Steve Earle säger; "I´m into pain or glory, the in-between doesn´t interest me" och han borde väl veta, gift för sjunde gången som han är. Läser en intressant bok nu om en kille som satt flera år i fängelse i Bolivia. Är halvvägs genom den men kan rekommendera den redan. Ikväll är det ligadax igen efter deras vinst senast. Hmm, ska man nu ha förväntningar och förhoppningar? Varje gång jag har det på fotbollslaget går det åt skogen. Höll i en träning igår igen efter en veckas uppehåll och det går fort att tappa sina "drills", men intensitet var det och det får väl vara gott nog.
/henrik