Morsan ringde. C är död. C var en av mina morbröder och blev bara 56 år. Jävla skit. Han levde ett hårt liv, kock i restaurangbranchen och mer behöver väl inte skrivas. Har bara goa minnen av honom, som 1984 när en fjunig tonåring tog tåget ner till Malmö själv. Skulle se Deep Purple som hade återförenats och gett ut "Perfect Strangers". Han mötte mig på stationen och frågade som vanligt vad fan GAIS höll på med (inget nytt under solen). Vi gick till stadion och jag gick in och lät Blackmore o Co blåsa genom skallen på mig med "Highway star" och liknande. Utanför mötte jag C som hade köpt en biljett och gått på konserten han också. Vi traskade hem till hans dåvarande tjej och kvällen bestod sedan mycket av "va?", för varken han eller jag fick hörseln tillbaka den kvällen. Några år senare bilade c dy och jag ner igen, denna gång för att lyssna på Magnum. Vi tittade in hos C, som snabbt slängde ihop lite käk bara vi tjötade lite GAIS, Kurt Olsson och den nya favoriten Ronny Jönsson med honom. "Hur fan går det med Högsbo?" var hans ständiga fråga nu (inget nytt under solen här heller). Tror jag hade med mig ett kassettband med "The house of blue light" som var DPs senaste till honom. Denna gång följde han inte med på konserten och jag körde hem till Göteborg efteråt, hade ju körkort. Senaste gången jag träffade honom, som blev den sista var på mormors begravning och minns jag inte fel kunde vi trots allt snacka lite om fotboll och musik men basket var inte hans avdelning. Han var bara femton år äldre än mig och det kändes ju som om man växte i kapp med åren.
"and if you hear me talking on the wind, you got to understand we must reamain perfect strangers" (Deep Purple)
Dom säger att man ska skriva personligt men inte privat. Vad fan betyder det? Jag skrev det här för jag behövde det.
C Nelson 1952-2008
/henrik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar